Min skolgång har alltid gått väldigt bra. Jag har aldrig fått IG på ett prov/läxförhör eller i ett ämne över huvudtaget. Jag har VG i betyg i snitt just nu. Har några G:n som jag ska höja till minst VG och jag har fem stycken MVG:n, har just nu 240 poäng sammanlagt.
Så ja, man kan väl säga att det går bra för mig i skolan. Visst är jag också jävligt skoltrött och önskar varje morgon att jag inte behövde gå upp så tidigt för att gå till skolan och känner att jag inte orkar plugga och skriva på uppsatser och läsa tråkiga texter om saker jag inte bryr mig ett dugg om osv men jag tvingar mig själv till att göra det, för jag vill verkligen prestera bra i skolan. Jag vill bli nöjd med det jag gör!
Därför tar jag mig i kragen och ser till att jag pluggar inför prov och gör läxor som ska göras.


Jaha, då var det här sista dagen på listan. Vet inte riktigt ifall jag ska börja på en ny eller ifall jag ska låta det vara nu? Vad tycker ni?
För jag har, som jag sa förut, väldigt svårt att komma på saker att skriva om. Men säg hur ni tycker att jag ska göra i alla fall (:
♥

En utav mina många favorit saker är självklart min nya kamera hihi. Riktigt nöjd med den faktiskt! Glad att jag bestämde mig för att köpa en kamera över huvudtaget för det stod mellan några olika alternativ gällande vad mina pengar skulle gå till då.


Canon powershot SX230 HS

Tänker nämna två saker som är är stolt över.
Det första är mina rötter. Jag är stolt över att jag är finsk och pratar finska och hejar på finland när svergie och finland möts i t ex hockey. Hör jag någon snacka skit om finland så försvarar jag det, jag är stolt över jag att är finsk trots att jag bor i sverige (låter som värsta turken nu men whatever). När jag blir äldre skulle jag kunna tänka mig att bo i finland några år bla för att lära mig en mer korrekt finska. För jag hatar känslan när jag bara kommer ihåg ett ord på svenska och har glömt bort hur man säger det på finska och tyvärr så känns det som att det händer allt oftare.

Det andra jag är stolt över är att jag vågar stå på mig och hålla kvar vid mina åsikter även fast den är helt olik ifrån alla andras. Jag har aldrig egentligen förstått varför jag inte ska stå fast vid mina åsikter och det jag tycker. För ifall det finns någon som stör sig på det så får väl den personen störa sig då? Och ifall det är någon som står mig nära som försöker få mig att tycka annorlunda eller blir arg, sur osv pågrund utav min åsikt så är det ju ingen äkta vän?
Tycker att alla ska våga stå på sig, alltid.